Fortbildning om Röbäcks historia

Fjorton auktoriserade turistguider från Umeå Guideförening fick innehållsrik och mycket kunnig fortbildning av en verklig expert på Röbäcks historia, Lennart Forsberg.

Vi lärde oss om den stora jordbävningen år 7478 före Kristus, inlandsisens avsmältning, utdikningar av slätten och fornlämningar. Vi tittade på de historiska platser, som hembygdsföreningen utmärkt med informativa skyltar. Det var Röbäcks källa, som sågs redan av Urban Hjärne som hälsobrunn på 1600 talet. Många av byns invånare hade blivit över 100 år vilket tillskrevs det järnhaltiga hälsosamma vattnet. Vi såg även stenbroar av olika ålder.

Kustlandsvägen, den gamla Norrstigen mellan Stockholm och Torneå gick genom byn. Vägen fungerade mest vintertid då det var snabbare och lättare att under sommaren utnyttja vattenvägar. Stenhuggarängen, minnesmonument över stenhuggarna i Röbäck, var nästa stopp, byn har en lång stenhuggartradition. Vi kan idag beundra Röbäckstenhuggarnas skicklighet bl a på socklarna på f d VK huset och fd posthuset på Rådhusesplanaden (numera Länsförsäkringar) samt på Mimerskolan. Därefter besökte vi krigsgravarna från kriget 1808-1809. Mer än 570 finska och svenska soldater dog på krigssjukhuset i Röbäck. Det kompletterade krigssjukhuset i kyrkstugorna på Backen. Över 1.200 skadade och sjuka intogs Röbäck och dödligheten var stor i framför allt i dysenteri. Enligt reglemente skulle gravarna vara 1,8 meter men oftast blev det bara 0,5 meter djupa på grund av tjäle och stort behov. Röbäcksborna klagade hos landshövding P A Stromberg och begärde kalk att strö över gravarna och de upptinade likdelarna.

Lennart Forsberg berättade också om kvarnarna i Röbäcken och linodlingen. På galgbacken i Röbäck gjordes den sista avrättningen i Västerbotten den 24 augusti 1853 efter det s.k. Hössjömordet. Skarprättaren hette Jakob Gyll.

Umeå Guideförening kommer att erbjuda kostnadsfria cykelguidningar jämna veckor med tema historia till Röbäck och udda veckor med tema konst till universitets och sjukhusområdet med start den11 juni.

Birgitta Bäckström, sekreterare, Umeå Guideförening

Söndagen den 6/4 gick Umeå Guideförening visning på Stora Hotellet.

Stora Hotellet är Umeås anrikaste hotell och slog upp portarna första gången år 1895. I februari nyinvigdes hotellet och det hade renoverats med ett sjömanstema, vilket passar ypperligt då hotellet bland annat varit sjömanshus, och Umeå har en stolt tradition som skeppsbyggarstad. Vår värd på hotellet berättade bland annat om Gotthard Zetterberg som drev hotellet från starten. Självklart tittade vi in i hotellets restaurang som har fått namnet Gotthards Krog. Vi fick veta att de på söndagarna har en fast, prisvärd meny med olika teman.

Hotellet har numera åttiotvå rum, från mindre kompakt rum – ”sjömanskojer” till hotellets största rum – sviten ”frihet”. Hotellet tillämpar som övriga större hotell, dynamiska priser, med andra ord att priset kan stiga upp och neråt beroende på tillgång och efterfrågan. Sviten har dock alltid ett fast pris på 6 000 kr.

Hotellet har en anmärkningsvärd inredning och den genomtänkta designen tillskrivs designbyrån Stylt Trampoli. Under visningen var det både ris och ros av gruppen och vi konstaterade att matrumsstolarna bland annat är klädda i sammet – ”allt kommer tillbaka”.

Gruppen fick även lite information om det nya hotellet U & Me samt Kulturväven, som är under uppförande. Enda besvikelsen var att gruppen inte fick se sviten samt den väldigt speciella trapp på tredje våningen, då man stängt av på grund av ett mindre arbete.

Visningen avslutades med kaffe och bulle i Kulturkaféet.

Korta fakta:

Umeås äldsta hotell

82 rum

Ingår i kedjan Worldhotels

Umeå Guideförening ordnar regelbundet fortbildning för sina medlemmar, ett krav för  att guiderna skall få behålla sin auktorisation. Den 20/3 gav Emmy Eriksson, Umeå  Kultur tolv vetgiriga turistguider en grundlig genomgång av Väven. Två tredjedelar av totalt 24.000 kvadratmeter kommer kommunen att hyra av Väven AB, ett aktiebolag  ägt av Umeå kommun och Balticgruppen. Arkitekter är Snöhetta (känt för Oslo  operahus och biblioteket i Alexandria) som designat husets yttre med sex entréer och White Arkitekter som står för det inre. Byggnaden är inspirerad av björkar, fasaden av  glas. Man har arbetat parallellt med byggnadsprocess och verksamhet med åtta  arbetsgrupper i demokratiskt medskapande med Maria Olsson, Whites arkitekt.  Biblioteket kommer att vara på tre plan, uppställningen av de 300.000 böckerna  ändras för att bli mer tematiskt och det stora bokmagasinet kommer att bli publikt.  Två filmsalar med 60 respektive 130 platser, kallade Tystnad och Tagning gör att  Folkets bio kommer att få plats. En rejäl scen, black box för 400 åskådare kan ta emot stora produktioner. Huset är indelat i kvarter med teman som konstnärligt kluster med konstpedagogiskt labb och det kvinnohistoriska museet. De uppvärmda terrasserna  kommer att vara tillgängliga hela dygnet hela året. Invigning sker den 21 november  vilket också är starten på den åttonde och sista samiska årstiden under kulturhuvudstadssåret. Väven är ett nytt landmärke att införliva i Umeguidernas guidade turer.

För 2014 har projektet ”Umeåregionen läser” valt Lars Widdings   roman ”Pigan och härligheten”. Vi erbjuder temaguidningar med utgångspunkt från boken och pigan Ida Kristina alternativt i Lars Widdings fotspår. Guidning kan också erbjudas i buss. Guidningarna tar ca 1½ timme, arvode för vandringarna är 1 500 kr inklusive moms (1 200 kr ex. moms) och i buss 1 750 kr inklusive moms (1 400 kr ex. moms). Bokning sker genom Ann Sigfridsson, 070-60 60 829,ann.sigfridsson@telia.com, eller Eva Sigurdh, 070-339 97 67, eva@sigurdh.se

Enligt en fyrtioårig tradition besökte guiderna från Umeå kollegor i Vasa.

Första adventshelgen 2013 besökte nio auktoriserade turistguider från Umeå  Guideförening sina kollegor i Vasa. Vi har träffats vartannat år sedan Umeå  Guideförening bildades 1973.

Vi blev varmt välkomnade efter färjeturen, som var klart bättre än förr om åren med den nya färjan. På lördagen guidades vi i C A Setterbergs Trefaldighetskyrka i engelsk gotikstil från 1869. Kyrkan rymmer 900 personer och har tre intressanta altartavlor, Albert Edelfelt Herdarnas tillbedjan, R W Ekman första nattvarden och Louis Sparre Jesu gravläggning. Guidade gjorde Margit Sellberg, ordförande. I kryptan serverades sedan risgrynsgröt och skinksmörgås tillagat av av Vasa-Korsholms guider. Den föreningen har närmare femtio medlemmar. Umeå Guideförening har, efter den senaste guideutbildningen förra läsåret, tjugotre auktoriserade aktiva turistguider.

På eftermiddagen guidades vi på Tikanojas konsthem där presidentslottets konstskatter just nu visas eftersom slottet renoveras. På kvällen var det lillejulfest, vasaguiderna hade gjort ett rikt julbord. Umeguiderna överlämnade Västerbottensost och Berghems tunnbröd till sina många värdar. Lekar, tävlingar, allsång och lotteri ingick i den trevliga festen.Vasaguiderna vill förstås komma på återbesök under kulturhuvudstadsåret. Tidigt söndag morgon gick färjan tillbaka. Redan nästa år blir det svarsvisit i Umeå.

Birgitta Bäckström, sekreterare Umeå Guideförening

Fyrtioårig tradition, Umeå Guideförening värdar för Vasa-Korsholms guider.

Andra adventshelgen besökte nitton guider från Vasa-Korsholm Umeå Guideförening. Vi har träffats vartannat år ända sedan Umeå Guideförening bildades 1973. Dock är det fem år sedan de sist besökte Umeå Guideförening då färjan ställdes in just de dagar som planerats i fjol. Konstnärligt campus, särskilt Designhögskolan, visades av en av de studerande vid den pågående guideutbildningen, prefekt vid Designhögskolan Tapio Alakörkkö. De fjorton guidestuderande deltog också vid visning av och kaffe på Residenset i närvaro av landshövding Magdalena Andersson. Därefter vidtog besök på Gammlia julmarknad och traditionell julfest på kulturcafe Pilgatan. Innan gästerna guidades i buss runt nya Umeå till färjan av auktoriserade guiden Eva Sigurdh informerades de på turistbyrån om kulturhuvudstadåret av två andra auktoriserade guider, också de styrelseledamöter i Umeå Guideförening, Kaarina Honkanen och Valter Linghult. Om två år åker Umeå Guideförening
till Vasa med nya färjan.

Birgitta Bäckström, sekreterare Umeå Guideförening

Umeå Guideförening och Vasa-Korsholms guider har under många år besökt
varandra vartannat år. Nu är det fem år sedan senaste vasaguidebesöket i Umeå då fjolårets planering gick om intet för att färjan inte gick. Nitton finska kollegor väntas helgen 7-9/12.
I planeringen ingår studiebesök vid konstnärligt campus tillsammans
med den pågående guidekursen, rundvandring och kaffe på residenset liksom
Gammlia julmarknad och julfest på kulturcafe Pilgatan. Innan färjan går tillbaka
på söndagen får våra gäster information om kulturhuvudstad 2014 och en guidad
busstur. Om två år åker vi på svarsvisit till Vasa. Umeå guideförening har nu tolv
aktiva medlemmar, då torde vi vara dubbelt så många auktoriserade guider

Birgitta Bäckström, sekreterare Umeå Guideförening

God dag! Jag är en av deltagarna under den pågående guideutbildningen. Vi är ett härligt, väl blandat gäng. Vi skiljer oss i åldrar, yrkesroller och intressen som några exempel. Utbildningen pågår framförallt tisdagkvällar där vi träffas, dricker kaffe, pratar och diskuterar men givetvis fördjupar vi oss i Umeå i många olika aspekter. Hittills har vi haft flera olika inslag. Vad sägs om en bit smakprov av KH2014: hur går det i processen, var är vi och vart vill vi? Vi har även haft gästen Marianne Folkedotter (berättarantikvarie Västerbottens Museum) där vikten av att berätta en historia betonades. Vi har varit på studiebesök Norrlands Universitetssjukhus och Medicinhistoriska Museet och tagit del av utvecklingen inom sjukvården. Det i sig är ju helt makalöst! Ikväll bär det av till regementet. Om några veckor till ska vi till Arts Campus för att leva oss in i den världen. Ni kan tänka er att jag uppskattar denna mix!

Historia är inte bara stadsbranden år 1888 utan även kungar, industriutveckling, militären etc. Det är mycket annat som utvecklar och skapar en stad. Jag är väldigt nöjd att jag kan lära mig av historien och få djupare förståelse för det som kanske händer imorgon. Min plan är att bo kvar i Umeå hela mitt liv (jag är 80-talist så i många öron låter detta säkert jättetråkigt hehe) men det är just det som gör mig extra intresserad. Jag vill lära mig mer!

Tinna Jonsson

Idag guidade jag en grupp estniska företagare på en stadsvandring i centrala Umeå. Perfekt väder med klart solsken och vindstilla. Umeå visade sig från sin bästa sida. Gruppen hade många frågor och undrade speciellt över hur en kung kunde motivera folk att bo i en stad som inte funnits tidigare. Att man bara stakade ut några kvarter på ett tomt område och sa, att nu är det här en stad. De undrade också hur Umeå lyckats växa så snabbt på senare tid. Vad gjordes/görs rätt? Det är precis sådana här frågor vi guider älskar att svara på. Hur hänger historien ihop med vad vi ser här idag? Vad var det som gjorde att en stad kunde växa upp här och bli till vad den är idag?  Spännande va!

Lena Söderlind Pettersson
auktoriserad guide

När jag reste hem från guidemötet i Stockholm var jag väldigt nöjd, fylld med kultur, förmedlad av kunniga Stockholmsguider. Samma dag var det i DN:s kulturbilaga en två sidors artikel med rubriken “Älskade kulturtant. Utan henne stannar Kultur-Sverige”. I artikeln presenterade man den bekanta statistiken – dvs det är kvinnorna, som bär upp kulturen. T.ex. av Dramatens besökare är 72% kvinnor, Moderna Museets 63%, Dansens husets 70%, Statsteaterns i Stockholm 69% osv. Detta har vi vetat länge. Detta är till stor del ett nordiskt fenomen. I Tyskland och Frankrike “har männen inte abdikerat från kulturen alls på det sättet som här”, säger generaldirektören på kulturrådet Kennet Johansson i samma artikel.

Guider om några är också kulturbärare. De måste kunna historia, arkitektur, framtidsplaner, vara konstkännare, kunna debattera – och kunna språk förstås! På mötet var det mest kvinnor och bara några få män. Varför? Ingen vet. Men så har det varit länge, fick jag höra. Det var fint och roligt att vara med på mötet, att vara en av dessa kulturbärare.

Men varför heter det kulturtant? Varför inte kulturdamer eller kulturladies? Under det senaste året har det kommit ut flera böcker om tanter. Man ser tanter som något väldigt positivt och eftersträvansvärt. Merete Mazzrella skrev redan 1994 boken “Tanten och krokodilen”, där hon beskrev tantenergin på ett varmt och humoristiskt sätt. Och det forskas i tanttemat vid Umeå Universitet, tantforsk. I Umeå spelas även ”Tantteater”.

Men tant vill man inte själv vara. Inte än – eller hur? Jag vill inte använda ordet kulturtant.
Kulturtanter vill vi inte vara – låt oss vara kulturladies – eller kulturdamer – eller bara kulturbärare! Vad tycker du?

Kaarina Honkanen